I början av november år 1849 kommer en man vid namn Jon Andersson vandrande söderifrån till Årskogen, Gnarps socken i Nordanstig. Han söker arbete hos hos landbonden och kolaren Johan Höglund, som samma år hade fått ett arrendekontrakt med Galtströms Bruk. Johan är gift med Greta Danielsdotter, de har tidigare straffats för stöld och är illa beryktad i byn. I den ödra delen av Årskogen bor kolaren Johan Andersson med sin familj, också han har haft problem med rättvisan. En annan sak de två herrarna har gemensamt är intresset för starka drycker, en tredje är usel ekonomi. När de får reda på att den nya drängen på gården innehaver hela 72 riksdaler smider de tillsammans med Greta en plan över hur de ska komma över pengarna och samtidigt bli kvitt Jon.
I dagens avsnitt tar vi oss an Hälsinglands sista avrättning vilken gick av stapeln den 16 juli 1851 tre mil söder om Sundsvall, på sockengränsen mellan Gnarp i Hälsingland och Njurunda i Medelpad. Den dagen misste inte bara en utan två män sina liv varav nio barn blev faderlösa. Sex av dem skulle inom kort också förlora sin mor, avliden på tukthus.
Du hittar avsnittet ”Avrättningsplatser 2 – den sista avrättningen i Hälsingland” där poddar finns så som i din podcastapp, via Spotify m.fl.
Länkar:
Spotify
Podbean
Apple podcast
Vid offentliga avrättningar i Sverige blev männen i byarna i närområdet till avrättningsplatsen utkommenderade för att bilda spetsgård. Det gick ut på att man ställde sig i en eller två ringar omkring den dödsdömde, samtidigt som man var beväpnade med långa käppar. Vid en ring riktades käpparna inåt mot den dödsdömde innan avrättningen utförts, för att direkt efter bilan fallit vända käpparna utåt. Vid två ringar av män riktade den inre ringen käpparna inåt och den yttre ut mot åskådarna.
Enligt svensk folktro skulle den dödsdömde, om denne lyckades ta sig förbi ringarna med spetsar, bli fri och därmed domen mista sin kraft. Något juridiskt värde i den tron försvann långt innan 1800-talets sista avrättning i Hälsingland, men en spetsgård sattes i alla fall upp så fången inte skulle lyckas fly, eller att någon i publiken skulle ta sig fram till den dödsdömde.
Offentliga avrättningar ansågs länge ha ett pedagogiskt värde och skulle få människor att hålla sig till lagen. Dessutom var det ett välkommet avbrott i vardagen med dess skådespel och genererade goda försäljningar för både gästgiverier och privatpersoner.
Första delen i vår serie Avrättningsplatser heter ”Avrättningsplatser 1 – Mordet i Enånger”. Mer information om det avsnittet hittar du här.